Intryck och uttryck: Upplevelse och gensvar

Photo by 422737 @pixabay

Pang – något smäller till. Är det dofter av rök som uppmärksammas? Eller är det kanelbullarna som plockats ut från ugnen? Hundar som skäller lekfullt och barn som skrattar högt. Telefonen ringer långt bort i området. Kroppen är placerad i skuggan en vacker sommardag i skuggan och en kall dryck smörjer den alltför varma halsen.

Hjärnan reagerar ganska naturligt på intrycken ovanför. Kanske återväcker det minnen från egna upplevelser som sammansmälter med de upplevelser som beskrivits? Hur kan hjärnan reagera så klokt och oklokt på de intryck som registreras?

Hjärnan är människan överlevnadsmekanism, människans problemlösare och deras motsatspar: Människans största fiende. Hjärnan är inte alltid riktigt klok…..

Studier på hur människan lär sig saker och även hur hjärnan minns det som hänt har förkommit i flera årtionden. Många resultat har i sin tur visat sig och bilden är nog rätt tydlig kring hur människans processer fungerar. Hjärnan har två ingångspunkter till minnet: Korttidsminne/arbetsminne (nutida intryck) samt långtidsminne (allt innan nutid). Hjärnan sorterar med lätthet minnen utifrån färdigheter (procedurminnet), teoretisk kunskap (semantiskt minne) och det episodiska minnet (helhetsbilder, filmsekvenser), samt det minne som navigerar (perceptuellt minne).

I korthet kan de beskrivas i former av intryck(stimuli) och uttryck/reaktion (respons). Intryck är något känt eller okänt i människan omgivning som registreras och jämförs med vad som tidigare återfinns i minnet. Är det som upplevs farligt för människans överlevnad och krävs det en omedelbar respons (Slåss eller fly?). Är det inte det kommer intrycket istället sorteras in där det bedöms lämpligast och leder ibland till en reaktion, ibland inte.

Det är väldigt sällan det är ett enda intryck som registreras. I själva verket är människan (framförallt i storstäder) konstant omgivna av intryck som pockar på uppmärksamhet. Hjärnan arbetar hårt för att hinna med. Var är farligt bland de intryck som noteras?! Hjärnan har i experiment konstaterats kunna bearbeta intryck som är sju + – två i antal. Allt utöver det hanteras på annat sätt – förträngning/förminskning. Det är också känt att intryck som återupprepas utan konsekvenser normaliseras. Om bilar åter och åter åker förbi utan konsekvens, då kommer heller inte bilen alltid att vara skrämmande. Det kan ibland rent av väcka lite högmod där bilar utmanas (vid övergångsställen) till att stanna. Odödlighet!

Innehållet i människors långtidsminnen är lika olika som antalet människor. Alla har upplevt saker olika och vid tillfällena haft skiftande förmågor att hantera det. När någon knappt ser en bil, kan ett barn istället djupt fascinerat titta efter bilen långt efter den passerats.

Innehåller leder också till de olika reaktioner från människor som ska ske på samma intryck.
En person som faller ihop i hjärtstopp kommer ge olika reaktioner. Vissa ringer räddningstjänst, andra påbörjar HLR, ytterligare några passiveras i chocken/osäkerheten och endast står kvar eller går vidare. Det speglar det de kan och hur de är just för situationen.

I de bästa av världar har trots allt information lärts in på ett stabilt sätt och relativt önskvärda reaktioner kan åter speglas i beteendet. En person som får hjälp kanske tackar och inte slår tillbaka som respons. Det har dock visat sig att vissa (inte alla!) personer som växer upp i tuffa miljöer (missbruk, våld, psykisk ohälsa) inte alltid reagerar just som tänkt. Den betingning som genomförs löpande har sammankopplat intryck och uttryck i andra sekvenser än vad andra är van vid.

Det har visat sig att vissa personer, där en bra, trygg, säker stund efterföljs av våld eller annan form av osäkerhet kommer också betinga det så. Hjärnan är redo med försvarsmekanismer och att det kommer göra ont när en bra, trygg stund avslutas. Stress uppkommer när det som för andra är naturlig långvarig trygghet, aldrig tar slut. När kommer smärtan, när kommer slaget? När det aldrig kommer behöver situationen till slut kontrolleras. Kaos utbryter, målet av osäker trygghet är uppnått. Det som vissa människor ser som naturligt, kan för andra vara värsta tänkbara scenario.

Kan detta scenario senare återspegla sig i relationer? En stabil, trygg relation kan övergå i svartsjuka, rädsla för splittring (förlust av trygghet) och därmed behöver även relationen kontrolleras. Våld-i-nära-relation är alltför vanligt idag och det vinner ingen på. Inte ens personen som slår, som kanske tror att en vinst just uppnåtts. Förlusten är delad.

Notis: Betingning som tidigare nämnts syftar till:

Klassisk betingning: Hjärnan registrerar information med syfte att tillvaron ska bli förutsägbar. Senare kommer hjärnan även utveckla den operanta betingningen: Information registreras och hanteras för att tillvaron ska bli kontrollerbar. Båda betingningstyperna syftar till människans överlevnadsförmåga.

Människan kommer i sin inlärningsprocess också söka svar från omgivningen på hur intryck ska förstås. Det sker ofta när nya intryck inte kan placeras i ett vettigt samband med något annat. ”Hur cyklar man, hur simmar man, varför gör den där personen si och så?). Beteendet är framförallt vanligt i barndom och ungdomsåren. Senare har en tillräckligt stor information samlats in och människan blir alltför bekväm för nya sätt. Det är lättare att kontrollera vardagen och göra den förutsägbar, så kan de nya intrycken få vika hädan.

Om de observerade intrycken och dess eventuella respons ger ett vettigt sammanhang, kommer människan i sin tur att efter-apa det. ”Fake it ’til you make it” är ett känt uttryck.

Även när människan befinner sig under hög press/upplever stress blir informationen allt lättare att ta till sig. Hjärnan slutar inte problemlösa, bara för att det finns mycket arbete att göra. Hjärnan söker kodorden.

Håll det i minnet. Ämnet siktar in sig på en annan del som pågår i omgivningen.

Marknadsföring/Reklam

Hitta de kodord som triggar en reaktion. Nå fram till de personer som är möjliga att påverka. En person som mår dåligt och har en dålig ekonomi, löper sannolikt en större risk att uppmanas börja spela om pengar. Eller personen som har ett alltför icke-äventyrligt liv söker även hen ett snabbt äventyr med snabba känsloskiftningar – Spel!

Andra branscher som genom marknadsföring riktar sig till personer med bristande självkänsla / självförtroende. Gör såhär för snabb självkänsla.

Bli vackrare genom att….

Detta må kanske inte återspegla alla modereaktioner som finns. Ett uttalande har dock noterats av just en högre chef på en modetidning:  ”Kom ihåg att det är vår uppgift att få svenska kvinnor att vara så missnöjda med sig själva, att de måste köpa våra tidningar för att bli lyckliga igen”.

Marknadsföringens baksida helt enkelt. Målet är tydligt och det är att hitta de som går att påverka. Forskning för att effektivast kunna påverka via marknadsföring bedrivs i hög grad. Med en tydlig dominans är det för en aktiv påverkan som efterforskas. Det förebyggande motståndet till marknadsföringen får desto mindre uppmärksamhet.

En marknadsföringsmetod spelar också på människans vilja att jämföra sig med andra. Modeller av helt orimliga proportioner framhävs som något eftersträvansvärt. Att för den genomsnittlige medborgaren nå upp till dessa nivåer, kommer kosta så pass mycket tid och pengar att förlusten blir på vägen lite större. Jakten på ett mål som ständigt flyttas bort är ett tydligt energiläckage.

Exempel på en betingad intrycksprocess i marknadsföringssyfte – jämförelse:

Intryck: Bild på vacker modell -> jämförelseprocess -> respons: negativt mående/motivation att förändra sig -> Hitta sätt att skapa bättre mående -> Nytt intryck för att uppnå ett bättre mående: Tidningsrubrik med ”Fixa lycka nu”(Skönhetstidningar) / ”Snabba vinster nu”(spelbolag)….

Är personen som genomgår denna process i en utsatt position? Hur hög är sannolikheten att tidningen köps eller att ett spel påbörjas?

Med detta sagt är all information som samlats in inte dålig på något sätt. Samtidigt är inte alltid reaktionerna de effektivaste på de intryck som ges. När en medveten granskning i samband/strax efter given reaktion ges, då kan också förändringsprocesser ske.
Det leder också till att ett visst försvar kommer finnas mot exempelvis riktad reklam.

Framförallt leder det till att människan kan tänka i ”nya banor”. De reaktioner som tidigare getts på givna intryck kan förändras. Kanske är det som blir läst inte så dumt trots allt, även om alla säger att det är det? I andra fall är det precis så dumt (om inte dummare) än hur det framställs. Den medvetna sorteringen och bearbetningen blir nyckeln till den eventuella reaktionen/inställningen till det givna….

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.