Stress: En naturlig och hanterbar reaktion

Photo by thedigitalartist@pixabay

Människan har utvecklats otroligt mycket över århundranden. I dagens värld kan informationen flöda fritt från alla håll. Det är inte svårt att nå internet genom mobiltelefoner, datorer, tv apparater etc. Undervisning, arbeten och kontakter med familj, vänner och släkt kan ske genom några små knapptryck. Tempot är högre än någonsin. I dagens informationssamhälle upplever ganska många människor en stress. Ibland är det känt, ibland är det sammansmält med livet i övrigt, att det blir svårt o skilja det åt från allt annat. Hur blev det så?

Inre stress av yttre anledningar: Överlevnad
Är en naturlig reaktion och som hänger ihop med människans överlevnadsmekanismer. När ett hot (förslagsvis en varg) uppenbarar sig behöver kroppen snabbt reagera på det uppkomna. En varg kan om den går till attack, riskera människans egen existens. Därmed finns det två val – Slåss eller fly (fight or flight). För att frigöra energier till kroppen för ändamålet, påbörjas en stressreaktion. Hormonet Kortisol frisläpps i kroppen, vilket kommer stimulera energiuppsamlingen.

När en stressreaktion sker samlas blodet i de större muskelgrupperna. Det är vanligt att tår och fingrar kan upplevas som kalla under en stressreaktion. Pulsen ökar, adrenalin produceras och kroppen syresätts. Det sympatiska nervsystemet (gasen i kroppen) är aktivt. Endorfiner produceras (dämpar smärta). Personen som har en stressreaktion blir tunnelseende. Nu är hotet redo att mötas.

Vargen som först tolkades som ett hot, visade sig vara något ofarligt – en hund! Eller var det kanske en varg ändå som sprang vidare. Oavsett vad är nu djuret borta och kroppen påbörjar nästa fas i en stressreaktion.

Återhämtning
Även om vargen nu är borta kommer kroppen även fortsatt vara i en form av stand-by. Vargen kommer kanske tillbaka och det är bra om kroppen snabbt kan återgå till ett slåss eller fly- läge. När kroppen väl kan konstatera att hotet är över ex. man sätter sig i skydd hemma eller i en annan skyddad miljö, behövs inte heller standby-läget. Kroppen kan nu återgå till långvarig återhämtning. Mat, dryck och sömn är aktuella aktiviteter för kroppen behöver tiden på sig att rensa ur kroppen på de frisläppta hormonerna. Balanserna behöver återställa sig. Det parasympatiska nervsystemet (bromsen i kroppen) ersätter successivt aktiviteten i förhållande till det sympatiska nervsystemet.

Tids nog är kroppen redo för nya göromål och redo att bemöta nya intryck. Kroppen är fantastiskt duktig på det viset. Den här typen av stressreaktioner och stresshantering är inte ovanligt i dagens samhälle. Den här typen av stressreaktion är det som sker vid fysisk träning. Vikterna är ”hotet” och som är till för att besegras. När det väl är gjort kan en återhämtning påbörjas. Därmed rekommenderas alltid nedvarvning efter ett intensivt pass. Återhämtningsträning är generellt en aktivitet som höjer pulsen minimalt (kroppens förbränning av hormoner ska överskrida nyproduktionen av densamma). Kroppen och hjärnan mår bra när träningen är balanserad. Är den inte det och exempelvis återhämtningsträningen uteblir, kan en känsla av att kroppen är fylld av skräp. Över tid bryts musklerna ner av hormoner som inte lämnar kroppen. Ironiskt nog kan även bukfetman öka när träningen blir fel, då kroppen lagrar överblivet hormon i buken.

Nu kommer nästa del i utvecklingen som kroppen inte riktigt hade rätt verktyg att bemöta. Informationssamhället.

Inre stress av inre anledningar: Informationsbearbetning i överflöd
När människan över tid trädde in i informationssamhället förflyttades hoten till stor del in i hjärnan istället för att vara fysiska hot. Informationen registreras som intryck och det kommer trigga igång bearbetningsprocesser. Informationsflödet idag är högt och hjärnan får många gånger arbeta övertid och med en stor multitasking (göra många saker samtidigt). Under tiden ska hjärnan samtidigt registrera eventuella hot i den fysiska omgivningen (alla hot är inte borta). Hjärnan behöver fortsatt ha en snabb identifiering av faktiska hot och hur de bör hanteras. Kroppen får vara kvar i en form av stressreaktion, som kanske påminner om det tidigare standby-läget. Kortisolproduktionen finns aktiv tillsammans med en viss del adrenalin, även om det inte finns något hot utan på grund av den stora informationsbearbetningen. Kan kroppen återgå till en aktiv återhämtning, när den inte vet att hotet är hanterat och avslutat?

Hjärnan skiljer heller inte på faktiska hot och upplevda hot inne i hjärnan. Reaktionen kan bli densamma om en björn syns i närheten, eller om tanken säger att en björn kan finnas i närheten. I hjärnans värld skiljer sig det inte åt. Ibland kan kroppen reagera med oro, ångest och andra starka känslor genom att ett ämne förs på tal, oavsett om ämnet handlar om djur eller andra människor.

Triggers för stress
Ibland är det inte känt vad som stressar oss. Inte heller går det att göra en lista över sådant som stressar, då det helt enkelt skiftar från person till person. De gemensamma drag som via forskning kunnat utrönas är:
– När den egna kontrollen försvinner (sjukdomar)
– När oförutsedda händelser sker i livet (dödsfall, separationer)
– När livet förändras och som kräver att den egna världsuppfattningen förändras

Stresshantering
De kända metoderna för stresshantering innefattar såväl aktiv hantering som passiv hantering. Vissa saker kan förändras och andra saker kan inte förändras. Ledtråden är ungefär att 95% i den fysiska omgivningen kan påverkas genom interaktion eller genom undvikande. Det som inte kan förändras är tankar och känslor som rör sig inombords. Försök att kontrollera detta kommer göra mer skada än nytta, hur ont smärtan än gör. Energin riktas inåt i en destruktiv kamp och det är en kamp som inte kan vinnas (dövas genom substanser möjligtvis, vilket är en tillfällig lösning).

En god stresshantering kräver också en medvetenhet om vad som sker. Vilka triggers finns i den egna vardagen och vad kan göras åt det. Är stressen befogad i situationer där den uppkommer, eller finns den där för att tempot är för högt. Kan tempot sänkas? Generellt görs arbeten bättre i ett lägre tempo, som inte bygger på en aktiv stressreaktion. Anledningen är som tidigare nämnt: I en stressreaktion blir personen tunnelseende, vilket begränsar fokuset på detaljer i arbetet. Så oavsett om stressen uppkommer på en fotbollsplan eller på kontoret, några djupa andetag eller ett kort fokusskifte gör en stor skillnad i den efterföljande prestationen.

Återhämtningen är som nämnt viktig för att kroppen själv åter ska balansera upp sig i lugn och ro. God sömn är viktigast (mobiltelefoner, datorer och tv som insomningsverktyg är inte bra, även om det är lätt att somna. Hjärnan stänger ner i utmattning) Återhämtningsträning, socialt umgänge med vänner och familj (trygg miljö med delvis väntade intryck) och tillfälliga miljöombyten (naturen) är bra aktiviteter för återhämtning.

När återhämtningen inte påbörjas blir som nämnt hormoner och andra restprodukter kvar i kroppen. Kroppen börjar brytas ner och bland annat immunförsvaret kommer underprestera. Risken för sjukdomar ökar. Den egna livsglädjen kan bytas ut mot tillfälliga depressioner och nedstämdhet. När det får ske över tid kan kroppen anpassa sig efter de nya levnadsförhållandena. Kroppens naturliga nivå i vardagen präglas av en nedstämdhet och tappad energi. Över tid sprider det sig över såväl egna rutiner, umgängen etc.
En nedåtgående spiral har etablerat sig som kanske inte är lätt att bryta. Medicinering eller andra substanser kan intas för att råda bot på det. Substanser som i bästa fall ger tillfälliga energitillskott innan det vänder nedåt igen.

Återhämtning är viktigt för den egna livskvalitén.

”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” (Sinnesrobönen, Reinhold Niebuhr) 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.