Återhämtning: När/var/hur?

alpine-3400788_1280.jpg

Photo by O12@pixabay

Krafterna är slut och orken är borta -> Nu då?

I nuvarande samhälle förekommer det en hög stress, en hög arbetspress och långa dagar. Allt för många dagar har kanske slutat med att somna för tidigt i soffan. Samtalen som undveks, träffarna som missades, fritidsintressen som åsidosattes. Energin räckte helt enkelt inte till de dagarna.
De lediga dagar som istället finns inbyggt är rena återhämtningsperioder, med valen ”strunta-i-allt” eller att ignorera tröttheten som alternativ. Den energivande kosten riskerar att begränsas den med, ty tröttheten utesluter alla komplicerade alternativ och det som fungerar är rutiner. Rutiner som inkluderar mat som går fort och enkelt att nå. Vilken tur att färdiga måltider finns att köpa, om ekonomin nu hade funnits för att sponsra den typen av inköp.

I ett samhälle med hög stress och press är återhämtningsperioderna alltför viktiga. När inte ens återhämtningsperioderna är nåbara på grund av orkeslöshet, då finns det också brister i det system som finns idag. Människorna är inte till för företagen och för samhället. De är medskapare av detsamma och bör därmed också behandlas som det.

Tills att den insikten för samtliga parter har uppnåtts, är den egna medvetna återhämtningen så viktig, ty allt annat verkar peka mot en negativ utgång som kan vara sjukdomar och utbrändhet.

Vad är bra aktiviteter för återhämtning?

Många aktiviteter som avser återhämtning karaktäriseras av enkelhet, trygghet och lugn i sina utföranden. När hjärnan inte behöver sortera ny information i hög takt, ges ett större fokus på det interna systemet och vad som behöver åtgärdas.

Den mest uppenbara återhämtningen är sömn. Det är då hjärnan får fullt utrymme att scanna av kroppen, hitta bristerna och åtgärda dessa utifrån bästa förmåga. När sömnen får ske tillräckligt det vill säga, utan återkommande avbrott. En bra sömn uppnås när måltider intas några timmar innan sömnen (annars är matsmältningsprocessen aktivt pågående, alternativt blir maten en stor klump utan syfte). Socker är en annan bov i dramat för en bra sömn. Socker påverkar energiflödet i kroppen och kan ge mer av en effekt likt en baksmälla, snarare än en lugn, stabil återhämtningssömn. Alkohol / tv/dator är andra faktorer som påverkar sömn negativt (även när det triggar möjligheten att somna).

Motion och fysisk träning är andra alternativ till återhämtning. Det kan i sig verka motsägelsefullt, då kroppen kanske redan är slutkörd. Det som sker vid motion är att kroppen rensas på slaggprodukter som i sig påverkar energiflödet i kroppen. Hormonrester rensas ut och andra uppbyggande faktorer går in. Med det sagt är återhämtningen beroende av vilken typ av träning. Det finns högintensiv träning, som i relation med utmattning istället kan bli nedbrytande.

Återhämtningsperioden är inte tillräckligt lång både för en lång uppbyggnadsperiod efter träning och arbete på samma gång. Bakom det resonemanget finns personlig erfarenhet, där arbetssituationen var alltför påfrestande, låg återhämtningsperiod samt högintensiv träning. Närmare utmattning har jag nog inte varit.

Istället finns en form av träning som är just återhämtningsträning. Det syftar till den träning som utförs utan att pulsen ökar nämnvärt. Målet är just en knapp höjning av pulsen(då triggas behovet av återhämtning senare samt att förbränningsprocesser påbörjas). Motion är även otroligt effektivt för andra besvär som depression. I studier har motion prövats för sin effektivitet. I en studie erbjöds en grupp endast motion, den andra gruppen en kombination av motion/samtalsterapi/medicinering. Den grupp som endast hade motion uppvisade snarlika resultat som den andra gruppen. Alltså kan motion i sig ibland vara en tillräcklig lösning på en del hälsoproblem (med rätt utförande). Återhämtningsträning kan också vara promenader eller lugnare träningspass som yoga.

Yoga som för övrigt fungerar som meditation för personer som inte kan sitta still. Genom aktiv yoga kommer kroppen öppna upp och sortera ut sina energisystem. Ett regelbundet utövande av yoga kommer sannolikt uppväcka nya energireserver som inte funnits där tidigare. Yoga hjälper till med såväl den fysiskt belastade kroppen liksom nedvarvningen av hjärnan och dess ständiga jakt på nya intryck. Av den anledningen kan återhämtning upplevas genom en ibland så pass fysisk aktivitet.

Meditation/mindfulness som nämnts är en annan supereffektiv återhämtningsvariant. Skillnaden mellan meditation och mindfulness är marginell. Ordet meditation är alltför relaterat till religiösa traditioner och kan verka avskräckande för den ointresserade. Mindfulness är en mer tydligt förankrad avslappningsform som inte är religiöst kopplat och därmed lättare att pröva på.

Oavsett om meditationen/mindfulness sittningen avser kontakter med högre väsen eller bara som återhämtning sker flera händelser. Intrycken begränsas till ett minimum och ger samma möjligheter för hjärnan att åter se över kroppen, som vid sömn. 20 minuter meditation sägs motsvara två timmars sömn rent återhämtningsmässigt.

Meditation/mindfulness har i allt högre grad börjat införas i skolor runt om i världen. En berättelse handlar som Visitacion valley middle school (mellanstadium) i San Francisco införde ett mindfulnessprojekt, då hälsan hos eleverna var väldigt dålig. Området var utsatt för många skottlosningar och en morgon hade eleverna hittat tre döda personer på skolgården.

Resultatet visade sig redan efter en månad. Slagsmålen mellan elever sjönk, studiemotivationen ökade. Avstängningar från skolan sjönk med 45% under första året. Åtta år efter införandet har antalet elever som blir antagna till ett högt rankat High school i staden förändrats från under 1% till cirka 20%.

I många länder har meditation/mindfulness successivt slussats in i skolor både genom statligt stöd samt från privata investerare. Bland annat har transcendental meditation införts i samtliga allmänna skolor i Brasilien. Inom de följande åren beräknas över 30 miljoner elever genomgå programmet.

Slutligen bland återhämtningsaktiviteter är det sociala en viktig faktor. Sociala möten med vänner och familj (under förutsättning att relationen är någorlunda bra) har en återhämtande effekt. Det ger en trygg miljö och förhoppningsvis låga prestationskrav, där umgänget i sig är det viktigaste och inte vad som sker under tiden umgänget sker. De sociala träffarna genererar också en klassisk livskvalité. Livet handlar inte bara om arbete och att arbeta hårt för sin överlevnad. Livet är så mycket mer vilket mötena också blir en tydlig påminnelse om.

Människan är en social varelse och det finns dessvärre en tydlig koppling mellan social isolering och självmord. Inom socialt arbete ställs just frågan om det sociala nätverket i allt högre grad, för att upptäcka riskfaktorerna att personen faktiskt kan bli suicidal.
Alltså är sociala möten viktiga för den egna hälsan, för att livskvalitén ska förbättras och att det ska finnas en påminnelse om att livet just är så mycket mer.

Utöver givna förslag på återhämtning finns så många fler. Sex är ett alternativ, resor, äventyr och förändringar kring de faktorer som stressar så pass mycket är andra (byt jobb, avsluta relationen).

Ibland är den mest akuta åtgärden att fullständigt återhämta sig

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.